Att ha lån är vanligt, men utan en tydlig plan för hur de ska betalas tillbaka kan det snabbt bli stressigt och dyrt. En genomtänkt återbetalningsplan ger dig kontroll över ekonomin och gör det lättare att nå det mål som de flesta har, nämligen att bli skuldfri.
Vi börjar med att skapa en fullständig överblick över dina lån. Skriv upp varje lån i en lista eller ett kalkylark och inkludera:
Ju mer detaljerad din sammanställning är, desto lättare blir nästa steg. Om du saknar uppgifter – logga in på din internetbank, kontakta långivarna eller gå igenom dina låneavtal. Ett bra tips är att samla allt på ett ställe, till exempel i ett Excelark, Google Sheets eller en budgetapp, så att du snabbt kan uppdatera informationen när något förändras. En visuell översikt gör det också enklare att se vilka lån som är dyrast och vilka som kan prioriteras först.
När du har full överblick över dina lån är nästa steg att bestämma hur du vill betala av dem. Det finns flera vanliga återbetalningsstrategier, och vilken som passar bäst beror på både ekonomi och personlighet.
Snöboll – med den här metoden fokuserar du på minsta skulden först. Du börjar med att betala av det lån som har lägst kvarvarande belopp, samtidigt som du fortsätter betala minimumbelopp på resten. När den minsta skulden är borta tar du nästa. Du får snabbare avklarade lån, vilket ger motivation att fortsätta. Detta passar perfekt för den som behöver tydliga ”vinster” längs vägen för att fortsätta.
Skuldlavin – betala av lånet med högst ränta först. Här riktar du så mycket extra du kan mot lånet som har högst ränta, eftersom det är det som kostar dig mest över tid. Du sparar mest pengar totalt sett med hjälp av den här metoden, så det passar bäst för den som redan är motiverad och bara är ute efter att minska räntekostnaderna maximalt så fort som möjligt.
För att kunna följa din återbetalningsplan behöver du veta hur mycket du faktiskt har råd att betala varje månad. Det gör du genom att sätta upp en enkel budget.
Först listar du alla inkomster du har, det vill säga det du får in i form av lön, bidrag eller hobbyintäkter. Gör sedan samma sak med dina utgifter – boende, mat, abonnemang, nöjen och så vidare. Målet är att se hur mycket pengar som blir över när det viktigaste är betalt.
När du vet vad du har kvar kan du bestämma ett fast månadsbelopp som ska gå till att betala av dina lån. Det gör planen tydlig och förhindrar att pengarna ”försvinner” till annat.
Att lägga allt överskott på lån kan kännas lockande om du är ute efter att dra ner på räntekostnaderna, men utan en buffert riskerar du att tvingas ta nya lån om något oväntat händer. Försök därför att spara lite varje månad, även om det bara är några hundralappar. En buffert på 1–2 månadslöner är ett bra mål.
När du har en tydlig plan är nästa steg att göra den så enkel som möjligt att följa. Ju mindre du behöver ”komma ihåg”, desto större chans att planen håller över tid.
Autogiro eller stående överföring gör att dina betalningar sker automatiskt varje månad. Lägg gärna betalningen strax efter lön så att risken för att pengarna läggs på annat minskar.
Sätt upp kalenderpåminnelser för att följa upp hur mycket som återstår av varje lån. Använd även gärna appar eller budgetverktyg som visar utvecklingen över tid. Att se skulden minska kan vara riktigt motiverande.
Gå igenom din plan minst en gång per kvartal för att se om något har ändrats i din ekonomi. I så fall kan du behöva justera belopp, prioritetsordning eller strategi.
Ju mer pengar du kan frigöra i vardagen, desto snabbare kan du betala av dina lån. Det handlar inte bara om att dra ner på kostnader, ibland kan du också påverka själva lånevillkoren.
För det första glömmer många att räntan inte är ”huggen i sten”. Kontakta din bank eller långivare och fråga om du kan få en bättre ränta, särskilt om du haft lånet länge eller om dina ekonomiska förutsättningar har förbättrats.
Något annat som ofta leder till lägre ränta är att samla smålån i ett större samlingslån. Dessutom får du då bättre översikt. Innan du gör detta bör du dock sätta ett totalt stopp för nya lån och krediter (om det inte handlar om samlingslån dvs.). Om du fortsätter använda kreditkort, delbetalningar eller snabblån blir det svårt att komma framåt.
Sist men inte minst finns det ofta mycket i vardagen som drar onödigt mycket pengar. Avsluta tjänster du inte använder (streaming, abonnemang, prenumerationer), gå igenom dina försäkringar, mobilabonnemang och så vidare för att se till att du inte betalar mer än nödvändigt och se över dina vanor. En kopp kaffe på ett fik lite då och då kanske inte skadar, men det är inte ovanligt att man underskattar hur mycket pengar man lägger på mat och dryck varje månad.