Upplever du ofta att du har svårt att få pengarna att räcka till i slutet av månaden? I så fall är det hög tid för dig att lära dig budgetering. Med hjälp av en budget får du koll på vad du egentligen gör med dina pengar, och det blir enklare att prioritera så att de räcker till allt du behöver. I denna artikel går vi igenom hur du gör en budget, och ger dig tipsen som hjälper dig att hålla den.
En budget är en finansiell plan för en specifik period (ofta en månad eller ett år), där inkomster och utgifter uppskattas och summeras. Budgeten hjälper dig säkerställa att din ekonomi går ihop, något som är särskilt viktigt om du har eller planerar att ta ett lån. Den är också ett mycket användbart verktyg för dig som vill börja spara, antingen för att ha en buffert eller till något speciellt ändamål som till exempel en bil eller bostad.
I denna guide går vi grundligt igenom alla steg i processen med att skapa en budget. Det enklaste är att göra budgeten i ett kalkylprogram (Excel eller Google Sheets), med du kan också göra den med papper och penna eller med någon app specifikt avsedd för ändamålet. Det finns idag flera som är gratis att använda, både för Iphone och Android.
För en privatperson är det lämpligast att göra en budget över ett helt år, men uppdelad per månad. Om du använder ett kalkylprogram gör du därför en kolumn för varje månad (börja med den nästkommande), och en rad för varje inkomst eller utgift som vi tar upp nedan.
Det första du behöver göra är att uppskatta dina inkomster och utgifter under det kommande året. För att göra det behöver du all information tillgänglig, som kontoutdrag från bankkonton och kort.
Börja med att uppskatta din lön för de kommande 12 månaderna, inklusive sannolika löneförhöjningar eller avdrag på grund av till exempel planerad ledighet. Gör sedan en egen rad för eventuella bidrag, som barnbidrag eller bostadsbidrag. Har du inkomster av engångskaraktär, som julbonus eller större ränteintäkter, lägger du också in dem under den månad de betalas ut.
Fasta kostnader är alla de räkningar du betalar varje månad, som hyra eller avgift till bostadsrättsföreningen, försäkringar, olika abonnemang med mer. Även fasta månadsvisa kostnader för tex gymkort, kollektivtrafik och parkering ska tas med här. Dessa kostnader är enkla att ta fram genom att kolla på dina kontoutdrag. Glöm dock inte bort att inkludera sannolika höjningar. Till exempel är hyran och avgiften till bostadsrättsföreningen ofta indexerad, vilket betyder att den ökas med inflationen varje år.
När du går igenom dessa kostnader är det också ett bra tillfälle att se över dem – använder du till exempel alla olika streamingtjänster du betalar för, och kan det finnas billigare alternativ för hemförsäkring eller el? Det finns idag många gratis jämförelsesajter som du kan använda för att jämföra och sänka dina fasta kostnader.
Att uppskatta de rörliga kostnaderna, som mat, utemat, kläder och nöjen, är lite svårare, just eftersom de varierar från månad till månad. Det kan också vara svårt att förstå vilka utgifter som ska höra till vilken kategori. Det enklaste här är att beräkna ett genomsnitt där du summerar ihop alla kostnader för respektive kategori under de senaste sex månaderna, och sedan delar med sex. Många kort-appar har smarta funktioner där dina inköp automatiskt kategoriseras vilket gör arbetet enklare.
Kanske blir du chockad under denna del av arbetet, då det kan framkomma att betydligt mer läggs på till exempel utemat än vad du trott. Att räkna ut dina genomsnittliga kostnader är ett mycket bra tillfälle för att se över dina prioriteringar och hitta möjligheter att spara pengar.
Det är viktigt att inte glömma bort sådant som du endast betalar någon eller några gånger om året, som till exempel vissa försäkringar och skatter, eller terminsavgifter för olika aktiviteter. Glöm heller inte bort att ta hänsyn till att rörliga kostnader kan vara högre vissa månader. Budgetera till exempel för inköp av vinterkläder och julklappar, samt lite extra nöjeskostnader under semestern.
Lån upptar en stor del av budgeten för många, och du får inte glömma bort att lägga in både ränta och amortering på eventuella studielån, bostadslån och privatlån.
När du nu har full koll på dina inkomster och utgifter är det dags att välja vilken metod du ska använda för att få ihop själva budgeten, och för att sedan kunna hålla den. Innan du väljer metod bör du tänka igenom hur din ekonomiska situation ser ut och vilka mål du har för din privatekonomi. Exempel på mål är:
Dessa olika metoder är vanliga:
En vanlig budgetmetod är den nollbaserade metoden som helt enkelt går ut på att summan av de pengar du får in minus summan av de pengar som går ut ska bli noll. Observera att detta inte betyder att du ska sätta sprätt på varenda krona, utan bland de pengar som går ut ska också avsättningar till ett sparande ingå.
Denna metod är väldigt bra för dig som i dagsläget har svårt att få ihop det. Ditt första mål bör då bli att dra ner på utgifterna så att det inte längre blir minus i slutet av månaden, för att därefter börja budgetera för ett litet buffertsparande. Nackdelen med denna metod är att den kräver väldigt noggrann uppföljning.
Denna metod bygger på att du delar upp din ekonomi i tre delar; grundläggande behov såsom bostadskostnader och mat, personliga önskemål såsom nöjen och fritidsaktiviteter samt sparande och avbetalning på skulder. Målet är sedan att se till att du lägger 50 procent på grundläggande behov, 30 procent på önskemål och 20 procent på sparande eller lån.
Denna metod passar bra både för dig som vill minska dina skulder eller påbörja ett sparande. En nackdel med metoden kan vara att många idag har väldigt höga kostnader för bostad eller lån, vilket gör det svårt att få kategorierna att gå ihop.
En tredje metod som blivit lite utdaterad är den så kallade kuvertmetoden. Metoden går ut på att dela upp pengarna efter de olika kategorier som finns i budgeten och lägga dessa i olika kuvert. Till exempel kan du lägga 1000 kronor i kuvertet för nöjen, och när dessa pengar är slut kan du inte spendera mer på denna kategori. Idag är det dock mindre vanligt med kontanter, och metoden kan därför verka krånglig.
Det går att göra en modern variant av metoden genom att använda flera olika konton och debetkort. Till exempel kanske du och eventuell partner kan ha ett gemensamt matkort och ett annat kort för tankning av bilen. I början av månaden ser du till att betala alla fasta kostnader samt överföra pengar till sparkontot. Sätt sedan in en summa pengar på matkortet och eventuella andra kort. Det som blir kvar på ditt personliga konto kan du sedan använda till nöjen och andra icke-nödvändiga kostnader.
När budgeten är klar gäller det att följa upp den för att se till att den hålls. För många är detta det absolut svåraste. För att lyckas är det viktigt med frekventa avstämningar, speciellt i början. Avsätt tid för detta, till exempel en gång i veckan, och lägg in en påminnelse i kalendern. När du stämmer av räknar du ihop hur mycket du spenderat inom de olika kategorierna, och hur mycket du därefter har kvar. Ju närmare slutet av månaden du kommer, desto viktigare är det att stämma av.
Här är några andra tips som kan göra det lättare att lyckas med att hålla budget: