Om du har skulder du inte kan betala kan det hända att Kronofogden tar din lön och eventuella andra inkomster. För att du ska kunna överleva får du dock behålla en liten del av det du tjänar. Denna summa kallas för förbehållsbelopp eller existensminimum, och ska täcka absolut nödvändiga kostnader, såsom hyra och mat. Här berättar vi mer om vad existensminimum innebär och vilka belopp som gäller inför 2026.
Existensminimum, eller förbehållsbelopp som är den officiella termen som Kronofogden och andra myndigheter använder, är det belopp som du varje månad får behålla om du har löneutmätning eller skuldsanering. Som begreppet existensminimum antyder, så ska beloppet motsvara det minsta möjliga som krävs för att kunna leva ett skäligt liv.
Det finns två huvudscenarier som kan göra att du tvingas leva på existensminimum. Dels kan du om du har skulder som går hela vägen till Kronofogden råka ut för löneutmätning. Det innebär att din arbetsgivare måste betala ut delar av din lön till Kronofogden, som sedan använder denna för att betala av dina skulder. Endast förbehållsbeloppet betalas ut till ditt konto tills att dina skulder hos Kronofogden är lösta.
Det andra scenariot är om du själv anser att du är överskuldsatt och ansöker om skuldsanering. Om du blir beviljad får du leva på existensminimum i fem år eller tills skulderna är avbetalade, resten av dina inkomster går till Kronofogden. De skulder som återstår efter de fem åren skrivs av. Därför kan skuldsanering framstå som ett attraktivt alternativ för den som är överskuldsatt, även om perioden med existensminimum kan kännas tung.
Förbehållsbeloppet består av två delar:
Boendekostnad – dina kostnader för boende minus eventuella bostadsbidrag
Normalbelopp – en summa som ska täcka övriga nödvändiga levnadskostnader som till exempel:
Ytterligare tillägg
Det finns också en rad olika tillägg som du kan få om du till exempel har barn, ett funktionshinder eller drabbas av sjukdom. Du kan bland annat få pengar som täcker kostnader för:
När det gäller boendekostnad och tillägg bestäms beloppet av dina faktiska kostnader. Normalbeloppet däremot bestäms av en schablon beroende på din livssituation. Denna beräknas av Kronofogden en gång om året. Beräkningen av normalbeloppet för nästkommande året baseras på Konsumentprisindex för oktober aktuellt år. Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen den privata inhemska konsumtionen och beräknas av SCB. Detta gör att beloppet varierar mellan olika år och automatiskt ökar med inflationen. Normalbeloppets storlek och beräkningsgrund regleras ytterst av utsökningsbalken.
Under 2026 kommer normalbeloppet vara som följer:
Nedan visar vi med två exempel hur den totala summan du får ut kan bli beroende på familjesituation.
I ett första enkelt exempel ska vi titta på hur det går för Eva som fått skuldsanering. Hon är ensamstående utan barn och bor i en hyresrätt som kostar 8000 kronor i månaden. Hennes inkomster består endast av lön från jobbet som undersköterska, och hon får ut 19 500 kronor efter skatt. Eva reser kollektivt till jobbet och ett busskort kostar 750 kronor i månaden.
För Eva blir existensminimum följande;
Normalbelopp + hyra + kostnader för jobbresor = 6 243 750+8000 = 14 993 kronor
Det belopp som arbetsgivaren måste betala till Kronofogden blir således 19 500-14 993 = 4 507 kronor.
För en barnfamilj blir uträkningen av existensminimum lite mer komplex. Vi ska titta på hur det blir för Tobias som lever ihop med Sanna. De skulder som Tobias har och som gjort att han nu har löneutmätning har dock inget med henne att göra. Familjen har två barn som är 5 och 8 år gamla, och som går på förskola och fritids vilket ger en kostnad på 3000 kronor för barnomsorg. Tobias jobbar som säljare och har en lön efter skatt på 27 000 kronor. Han cyklar till jobbet och uppskattar kostnaderna för cykelunderhåll till 100 kronor. Sanna jobbar just nu deltid som lärare och får 20 000 kronor i skatt. Hon kan promenera till jobbet. Familjen bor i en bostadsrätt och de totala kostnaderna för räntor och avgifter, samt den lagstadgade lägsta-amorteringen ger en kostnad på 12 000 kronor.
För Tobias räknas existensminimum ut på följande sätt: 17 654 +12 500 30
(Normalbeloppet för sambo + normalbelopp för barnen – Barnbidrag + Bostadskostnader + tillägg för barnomsorg)/2 + tillägg för arbetsresor = (10 314+3336+4004–1250*2 +12 000+3000)/2 + 100 = 30 154/2 +100 = 15 177 kronor
Att leva på existensminimum är och ska vara tufft – du har trots allt dragit på dig skulder du inte kan betala och därmed orsakat problem för dem du är skyldig pengar. För att underlätta din situation bör du dock göra följande:
Att höja din inkomst genom extra arbete eller bidrag kommer inte ge dig mer pengar i plånboken eftersom normalbeloppet ändå blir detsamma. Däremot kommer högre inkomster göra att dina skulder betalas av snabbare, och därmed förkortas tiden med existensminimum. Kolla därför upp om du kan bli berättigad till bostadsbidrag eller få extra timmar på jobbet.
Att inte rapportera in extra inkomster till Kronofogden eller arbeta svart kan vara frestande för att få mer pengar att leva för. Detta är dock mycket dumt och innebär en stor risk för att din situation blir ännu sämre då du kan behöva betala tillbaka pengarna retroaktivt till Kronofogden. Du kan också bli dömd för bidragsbrott och mista din möjlighet till skuldsanering.
Har du någon gång tvingats leva på existensminimum borde du vara mer än motiverad till att slippa hamna där igen. Så här undviker du att bli överskuldsatt: