Allt om kreditupplysningar

Om du har lånat pengar eller övervägt att göra det har du säkerligen kommit i kontakt med begreppet kreditupplysning. Många har dock dålig koll på vad det egentligen innebär att en kreditupplysning görs. Här reder vi ut svaren på några vanliga frågor.

Vad är en kreditupplysning?

En kreditupplysning är en sammanställning av information om en privatperson eller ett företag som kan användas för att uppskatta kreditvärdigheten och betalningsförmågan. Merparten av den information som finns i kreditupplysningen består av uppgifter från offentliga källor som myndigheter och register, till exempel Skatteverket, folkbokföringen och Kronofogden. Tack vare Sveriges starka offentlighetsprincip kan vem som helst få ut denna information genom att ringa olika myndigheter. Poängen med en kreditupplysning är framför allt att det går fort att få informationen på ett enkelt och överskådligt sätt.

Vilken information syns i upplysningen?

En kreditupplysning innehåller följande information:

  • Personuppgifter som namn, adress och personnummer
  • Betalningsanmärkningar och andra kronofogdeärenden som utmätningsförsök och beslut om skuldsanering.
  • Aktivt och historiskt skuldsaldo hos kronofogden
  • Inkomstuppgifter från dina två eller tre senaste deklarationer
  • Om du äger en fastighet finns information som storlek, fastighetsbeteckning, taxeringsvärde och ägarandel
  • Om du driver enskild firma eller sitter i styrelsen för ett aktiebolag finns information om detta
  • Civilstatus samt eventuellt äktenskapsförord
  • Hos vissa kreditupplysningsbolag syns tidigare förfrågningar (kreditupplysningar) som gjorts hos samma kreditupplysningsbolag under de senaste 12 månaderna 
  • Hos UC AB syns andra lån och krediter där uc använts vid ansökan

Kreditupplysningsbolagen tar också fram ett kvantitativt mått på din kreditvärdighet som uppskattar risken för att du inte ska kunna betala tillbaka. Detta mått kan kallas för kreditscore, obeståndsscore eller kreditbetyg.

När görs en kreditupplysning?

En kreditupplysning görs när någon behöver kunna bedöma din kreditvärdighet, till exempel vid lån, köp på avbetalning eller hyra av bostad. När det gäller lån som ges ut av företag till privatpersoner är en kreditupplysning ett krav enligt lagen, då långivaren måste försäkra sig om att låntagaren kan betala tillbaka. 

Vem som helst kan beställa en kreditupplysning på ett företag. För att ta en kreditupplysning på en privatperson krävs dock att det finns ett ”legitimt behov” av att ta upplysningen. Detta kan till exempel vara en låneansökan eller en uppföljning av en faktura som förfallit. När en kreditupplysning tas på en privatperson måste denne alltid meddelas om att en upplysning har gjorts. Detta sker genom att en så kallad omfrågekopia skickas ut, antingen per post eller till en digital brevlåda.

Eftersom anledningen till att en kreditupplysning görs ofta är att något negativt hänt, som att du akut behöver låna pengar eller har hamnat hos inkasso, anses många kreditupplysningar inom en kort tidsperiod vara dåligt för din kreditvärdighet. Kreditupplysningsbolagen för därför ett register över tagna kreditupplysningar, och informationen från detta kan påverka din kreditscore.

Vem gör kreditupplysningen? 

En kreditupplysning kan beställas av både privatpersoner och företag, men kan bara utföras av ett kreditupplysningsföretag. Det första kreditupplysningsbolaget i Sverige grundades 1977 av Sveriges då fyra storbanker, som insett behovet av att snabbt kunna få samlad information om en kund. Företaget hette Upplysningscentralen och lever än idag kvar under namnet UC AB.

Idag finns det fler aktörer

Länge hade Upplysningscentralen en så dominerande ställning på den svenska marknaden för kreditupplysningar att många trodde att företaget var en myndighet, och ”en uc” används ofta synonymt med kreditupplysning. Idag har dock UC AB fått konkurrens av framförallt D&B (som tidigare hette Bisnode) och Creditsafe. Fortfarande är det dock så att UC AB är störst och används av de större och mer etablerade aktörerna. D&B och Creditsafe är billigare och används framför allt av nyare långivare.

Spelar det någon roll vilket bolag som gör upplysningen?

Eftersom alla kreditupplysningsbolagen använder samma källor, som Skatteverket och Kronofogden, är informationen på upplysningen i princip samma oavsett vilken företag som används. Två saker kan dock skilja sig, och det är informationen om tidigare tagna kreditupplysningar och andra lån. När det gäller kreditupplysningar håller de flesta upplysningsbolag koll på dessa. Men – eftersom tagna kreditupplysningar inte är offentlig information kan de bara känna till de som gjorts med det egna bolaget.

När det gäller lån är det endast UC AB som har ett system där långivare som tar kreditupplysningar via dem också rapporterar tillbaka vilka lån som beviljats. Därför syns lån tagna med uc i din kreditupplysning från uc medan andra lån förblir dolda. Eftersom alla traditionella banker som ger ut bolån och andra större och billigare lån använder uc är det viktigast att din kreditupplysning där är inte innehåller snabblån eller allt för många kreditupplysningar. Därför har "lån utan uc”, där kreditupplysningen görs med D&B eller Creditsafe, blivit populära. 

Kan jag göra en kreditupplysning på mig själv?

Ett bra sätt för att hålla koll på sin kreditvärdighet är att ta en kreditupplysning på sig själv. Detta kan du göra gratis hos de flesta kreditupplysningsbolagen genom att registrera ett konto. Din kreditvärdighet påverkas inte av upplysningar du själv gjort.

Finns det olika typer av kreditupplysningar?

Det finns två olika typer av upplysningar för privatpersoner, personupplysning och mikroupplysning. Personupplysningen är en fullständig upplysning som innehåller det som beskrivs ovan, medan mikroupplysningen är en kortare variant som endast innehåller personuppgifter och information från Kronofogden, som betalningsanmärkningar och skuldsaldo. Mikroupplysningen används oftast vid mindre åtaganden som köp på faktura, och är billigare för företaget som beställer den.